Jag lekte aldrig mamma till mina dockor. Jag var regissör. Dockorna hade relationer till varandra, de åkte till arbetet, tog hand om barn, shoppade, reste, var läkare eller beduiner (!). Det var vardagsliv omväxlande med äventyr och dramatik.

Sen har jag fortsatt med berättandet i olika former. Undersökt vad som uppstår mellan varelser, hur de kan placeras i förhållande till varann. Vad som gör någonting ”levande”; sätt ett par ögon på en sked eller en bil och plötsligt uppstår en kommunikation.

Min senaste utställning kallade jag Figurer - och andra figurer. De är av många olika slag, en del är fristående, en del ”umgås” med varann. Men jag hoppas att alla, på något vis, talar med och till betraktaren.

Jag jobbar i olika material; det är idéeerna och uttrycket som får styra. Papper, textil, trä, snören, tråd, både hårt och mjukt, Återbrukar gärna. Testar, blandar, gör om och utvecklar.

Länk till CV